Då var det gjort, nu har jag äntligen sett The holliday. Jättemysig film. Bra skådisar. Härligt med både romantik och humor. Men jag måste bara säga att jag inte förstår andras facination av Jude Law. Visst han ser bra ut, men.....inte så bra. Har därför hela filmen i genom tänkt: "Vad menar dom med att han är så snygg????" Men tack och lov är smaken olika.
Men jag skall ju inte slösa bort min tid med att diskutera filmer och utseende. Har återigen idag kommit in på diskussionen angående hur man är som kristen. Ibland gör och säger man saker som man efteråt undrar hur man kunde säga så, eller vad är man för kristen människa som gör si eller så. En fråga man kan ställa sig är: Är det vi kristna som har höga krav på oss själva, eller är det faktiskt så att människor i runt omkring oss har krav om att vi skall vara på ett visst sätt.
Förr när jag var ute på krogen en del så diskuterade man det ibland, jag menar att jag tog upp det till diskussion. Men svaret blev ofta då att man inte alls förväntade sig något speciellt av kristna. Man hade ingen speciell bild av hur de skulle va (möjligtvis att killarna ansåg att det var relativt lätt att komma över en tjej som va kristen, om man bara hade den rätta charmen och de rätta orden. Men det är ju inte speciellt smickrande).
Vad är det då som gör att vi ofta går om kring med det dåliga samvetet hängande som en ryggsäck på ryggen? Jag tror ju inte att det var så Gud tänkte, att vi skulle gå omkring och må dåligt. Vi måste nog lära oss att ännu mer lägga av det tunga oket och istället bära det lätta oket som Jesus erbjuder oss. Det är nog också så att det är vår strävan efter att göra det som är rätt, att be om förlåtelse när vi gör fel, och att ha en rätt relation med Gud som egentligen räknas.
Det här är ju bara lite funderingar. Skulle va jättekul om du hade något att tillägga eller någon annan syn på det hela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar