Sent har jag börjat älska dig
du uråldriga och evigt nya Skönhet
sent har jag börjat älska dig.
Och ändå var du i mitt inre
men jag var utanför.
Därute sökte jag dig och förblindad
kastade jag mig in i allt det sköna som du skapat.
Du var hos mig
Du var hos mig
men jag var inte hos dig.
Jag fångades av allt det
som inte kan finnas till utan din vilja.
Du kallade på mig,
du ropade och trängde
igenom min dövhet.
Du flammade upp och bländade mig
och du tog bort min blindhet.
Du sände ut din väldoft,
jag andades in
och nu längtar jag efter dig.
Jag har smakat dig
och nu hungrar och törstar jag efter dig.
Du berörde mig
och jag upptändes av längtan efter din frid.
Det här beskriver så väl mitt möte med Gud, mitt liv med Jesus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar