Mamma och pingsten

Idag är det då mors dag......en gång om året firar vi henne, men hon borde firas varje dag.
Ett par dagar har jag nu bloggat på engelska och då har jag prata om att ta vara på det du har runtomkring dig.

Även om mammor kanske inte alla dagar är perfekta, så är dom värda att firas varje dag, kanske ännu mer när deras barn växt upp och skaffat egna familjer. Ännu mer när barnen klara sig själva och kanske mamma istället behöver hjälp av barnet. Jag kan tänka mig att det är lite av separations ångest för mamman, att se att barnet faktiskt inte är beroende av henne längre. Till viss del givetvis behöver vi alltid våra mammor, ja även papporna behöver vi alltid. Men med åldern är vi inte lika beroende av dom

Om du inte har talat om för din mamma än idag att hon är viktig, utan henne hade du faktiskt inte funnits, så är det dags att du lyfter telefon luren nu. Men kom gärna ihåg det lite oftare. Men det tror jag nog du gör.......

Men det är ju faktist en annan högtid idag som nästan aldrig samanfaller med Mors dag, men gör det i år. Därför känns det kanske som att den nästan går obemärkt förbi, i synnerhet när det här är första året (tror jag) som den inte efterföljs av en annandag som är rödfärgad. Jag pratar givetvis om pingsten

Idag fick man i min kyrka höra en underbar predikan om just pingsten och hur pingstens under har tagit världen med storm. Pastor Kvidal berättade både om det som hände då för två tusen år sedan i Jerusalem. När varje människa kunde höra sitt eget språk på gatorna talas av män och kvinnor utan utbildning. Han berättade även om den bön som en katolsk påve bad inför 1900-talets början (tror det var det, eller så var det 1800-talet......det låter mer troligt).

Påven hade nog en tanke om hur han ville att den andliga väckelsen i hans kyrka skulle se ut. Svaret kom inte precis som han tänkt tror jag. Man kan nämligen se den stora andliga pingstväckelsen som skedde vid sekelskiftet som ett svar på den här bönen. Han hade nog tänkt att väckelsen skulle börja i hans egen kyrka på hans eget sätt. Så det kan gå.........

Hur som helst så var det ett kanonbra möte, trots min kraxiga hals. Men nog hade det varit gott med lite härlig helig ande utgutelse igen.....och jag tror inte att det beror på Gud. Hmmmm vem kan det då bero på ....??......