torsdag 31 maj 2007

Strukturerad frälsning

Struktur och ordning, det är min grej. Men om man tar min pastor tillexempel så är han inte lika inne på det. Vi är helt enkelt olika som människor. Men vi kompletterar varandra just därför. Komplettering är skapat av Gud tror jag. Han visste att vi skulle bli totalt uppe i våra egna egon om vi var nog i oss själva, så han potionerade ut alla egenskaper, goda och dåliga, till hela sin skapelse.

Ganska häftigt egentligen. Varför har jag nu kommit att tänka på det här helt plötsligt. Jo, för några veckor sedan var jag och min kompis och hennes mamma på Smyrnagården på temadag. Vi fick då lite olika verktyg som kan vara till hjälp för vårt andliga liv....eller tips till hjälp i alla fall. Ja faktiskt inte bara till det andliga livet utan hela livet.

Bland annat nämndes det lite om Frälsarkransen. Frälsarkransen tänker du kanske......vad e det. Om inte jag missminner mig så kallas livrädnings.......ja...du vet.......den där som ser ut som en badring och kan rädda liv......................, ialla fall så tror jag att den kallas frälsarkrans. Men det finns också ett slags radband som kallas för Frälsarkrans. Det är biskopen Martin Lönnebo som är skaparen av denna.

Jag tror nog att om man har svårt för att be så kan den här faktiskt vara till hjälp. Ibland är det så snurrigt i huvudet, så man varken kan visa tacksamhet eller be om hjälp.....det är som att orden är borta. På det här radbandet finns en mängd olika pärlor, var och en symboliserar något.
Pärlorna har följande namn: Gudspärlan, uppståndelsepärlan, nattens pärla, hemlighetspärlorna, kärlekspärlan, offerpärlan, tystnadspärlor, bekymmerslöshetpärlan, ökenpärlan, doppärlan och jagpärlan. När man ber eller har sin andakt med hjälp av Frälsarkransen så kan man säga att den är som vägledning.

Nu tror jag ju givetvis inte att man kan tro att bara för att man använder sig av Frälsarkransen så är allt frid och fröjd, bara för att man ber med den så är relationen på topp med Gud. Nej, det krävs ett hjärta, och att hjärtat har rätt inställning. Plus att fasta former inte är något framgångsrecept på kristen tro/gudsrelation. Men ett litet hjälpmedel.

Nu har jag givetvis skaffat mig ett sådant här radband. För jag tycker om struktur emellanåt, där jag inte behöver prestera så mycket själv, utan bara kan få vara inför Guds ansikte. Men det bästa av allt är att jag får lov att vara frälst, att Jesus har frälst mig, att Jesus har gett sitt liv för mig och älskar mig trots mina fel och brister.

Tack gode Gud för allt det goda som du har förberett för mig. Jag ber dig också Herre om välsignelse över var och ens liv som precis nu läser det här. Tack att du hör bön.

Amen

tisdag 29 maj 2007

Min hjälte

Idag har det varit en sådan där härlig dag, när allting går rätt. Dessa dagarna är så underbara. Hela dagen har jag bara lyssnat på en enda låt, om och om igen. Hero av och med Kirk Franklin. Jag tog och letade rätt på texten så att du får se vad Jesus gjorde för dig. Bara för att han älskar dig precis som du är.

The heavens were silent
The earth weeped in pain
Nations were trembling and hope never came
A Terror filled the air
And it wouldn't go away
We needed a hero to come and save
Famine and hunger, Disease in the land
The hatred the killing taking lives from your hand
Creation waits through the darkness we pray
Tell me where is the hero to come and save
Through the nails Through the thorns
From the hill to the grave
Was a voice in the distance the lamb that was slain
My soul had no song and my debt I couldn't pay
When I needed a hero you came and you saved
To the homeless The widow
The fatherless son
To the sick and the broken alone with no one
Lift up you head your hope is on the way
When we needed a hero you came and you saved the day
When the curtain had closed
And it felt like the end
When your blood caught the fall and took away every sin
Even though men deny
You're the only sacrifice
That loved us enough you loved us so much
Lord That you gave your life so you saved my life
Now I can see you I'm no longer ashamed
Your power I feel so our lives have exchanged
Every wrong is erased, Jesus
You are my hero you came and you saved the day
Now I can see you I'm no longer ashamed
Your power I feel so our lives have exchanged
Every wrong is erased, Jesus
You are my hero you came and you saved
You are my hero you came and saved The day

Jesus är min hjälte.

En annan kul grej som hände idag, var när jag skulle fixa nytt pass. Inför den berömda London resan insåg jag att mitt gick ut förra året, så det var bara att knata till polisen och skaffa nytt. Så va det där med foto. Visst e det smidigt att inte behöva springa omkring till alla dessa fotoautomater, för att sedan få ut fyra dyrköpta foton där man ser ut som ett miffo. Jag vägrar sätta ett foto som jag inte är nöjd med på något som skall vara så länge. Så jag brukade förr ofta få ta minst två omgångar, till ett pris av ca 100 kronor per omgång.

Nu e det ju så bra ordnat att man tar fotot inne hos polisen. Men visst fanns det problem även nu. Damen i fotoexpeditionen sa åt mig att jag inte fick le. Lätt......nä. Så efter första omgången så fick hon givetvis ta om........jag såg alldeles för glad. Det var inte speciellt lätt att hålla nere mungiporna ska jag säga. Men jag lyckades till slut.

Om du vill lyssna på lite Kirk Franklin låtar så kan du kolla in hans My Space. www.myspace.com/kirkfranklin

Lyssnar just nu på: Kirk Franklin "Hero"

söndag 27 maj 2007

Mamma och pingsten

Idag är det då mors dag......en gång om året firar vi henne, men hon borde firas varje dag.
Ett par dagar har jag nu bloggat på engelska och då har jag prata om att ta vara på det du har runtomkring dig.

Även om mammor kanske inte alla dagar är perfekta, så är dom värda att firas varje dag, kanske ännu mer när deras barn växt upp och skaffat egna familjer. Ännu mer när barnen klara sig själva och kanske mamma istället behöver hjälp av barnet. Jag kan tänka mig att det är lite av separations ångest för mamman, att se att barnet faktiskt inte är beroende av henne längre. Till viss del givetvis behöver vi alltid våra mammor, ja även papporna behöver vi alltid. Men med åldern är vi inte lika beroende av dom

Om du inte har talat om för din mamma än idag att hon är viktig, utan henne hade du faktiskt inte funnits, så är det dags att du lyfter telefon luren nu. Men kom gärna ihåg det lite oftare. Men det tror jag nog du gör.......

Men det är ju faktist en annan högtid idag som nästan aldrig samanfaller med Mors dag, men gör det i år. Därför känns det kanske som att den nästan går obemärkt förbi, i synnerhet när det här är första året (tror jag) som den inte efterföljs av en annandag som är rödfärgad. Jag pratar givetvis om pingsten

Idag fick man i min kyrka höra en underbar predikan om just pingsten och hur pingstens under har tagit världen med storm. Pastor Kvidal berättade både om det som hände då för två tusen år sedan i Jerusalem. När varje människa kunde höra sitt eget språk på gatorna talas av män och kvinnor utan utbildning. Han berättade även om den bön som en katolsk påve bad inför 1900-talets början (tror det var det, eller så var det 1800-talet......det låter mer troligt).

Påven hade nog en tanke om hur han ville att den andliga väckelsen i hans kyrka skulle se ut. Svaret kom inte precis som han tänkt tror jag. Man kan nämligen se den stora andliga pingstväckelsen som skedde vid sekelskiftet som ett svar på den här bönen. Han hade nog tänkt att väckelsen skulle börja i hans egen kyrka på hans eget sätt. Så det kan gå.........

Hur som helst så var det ett kanonbra möte, trots min kraxiga hals. Men nog hade det varit gott med lite härlig helig ande utgutelse igen.....och jag tror inte att det beror på Gud. Hmmmm vem kan det då bero på ....??......

lördag 26 maj 2007

All good things

Hapiness, joy, life, friends, Jesus my Saviour, family....all is so wonderful to have
Please take care of what you have, you may not always have it. Embrace life and enjoy it Take care of it, you only have one. When everything around you looks dark, look at Jesus, look around you at his creation. He created the world for you to have and to enjoy.

My favourite author Joyce Meyer, has written the very good book with the following title: Enjoy where you are on the way to where you are going. I really love the title. And I want to encourage you to follow that simple instruction, life is to short for wasting it.

I also want you to know that you are Gods precious stone, his wonderful creation. He thought of you before time begun. All your days are written in the book of life. And the most important thing:

God loves you so much that he gave his only beloved son for you to have an eternal life. The only thing you have to do is accepting him into your life. The price is payed, the gift is for free

God bless you my beloved friend

Reading at the moment: Enjoying Where You Are On the Way to Where You Are Going by Joyce Meyer

fredag 25 maj 2007

När det inte stämmer

Vet du hur du brukar känna dig när du har gjort allting rätt.... och sedan när du kollar det så stämmer det inte i alla fall?

Precis den känslan har jag nu. Håller på med årets bokslut på jobbet, och fastän jag har gjort allting rätt (tror jag i alla fall) så stämmer inte de olika rapporterna. Irriterande.

Men det kanske är något som ligger i oss människor. Även den mest ostrukturerade människan brukar väl vilja få rätt resultat. Till exempel om man följer ett recept för att baka en kaka. Man är hysteriskt noggrann med varje mått, varje vispning, varje ingrediens. Men sen när det kommer ut ur ugnen....så undrar man nästan vem som har snott kakan. För inte kan det vill bli den slutprodukten efter det receptet. Man jämför då ofta med den fantastiska bilden i kokboken eller tidningen, och man fattar ingenting.

Eller när man skall försöka gå ner i vikt. Man läser varenda artikel, köper och läser varenda bok, kollar på internet. Man rensar ur kylskåpet på alla onyttigheter och man är såååååååååå duktig. Går man ner i vikt.... ?????? Inte jag i alla fall. Vad det gäller viktnedgång vet jag i och för sig problemet. Jag har noll karraktär, jag vill inte avstå från det jag tycker om, å då får man leva med att det tar mycket längre tid. För detta krävs då tålamod. Har jag det?....? Nä

Så ofta är det väl så att man råkat göra något litet fel som får stora konsekvenser för slutresultatet. Vad det gäller bokföringen så är det ju tyvärr så att jag faktiskt måste hitta det där lilla felet. Annars blir inte revisorn glad.....plus att det stör mitt ordningssinne ofantligt mycket när det inte stämmer.

Appropå det där med att gå ner i vikt. Förra sommaren läste jag en kanonbra bok om det. "Viktiga boken - från godisråtta till storlek 38" av Charlotta Flinkenberg. Jag kan verkligen rekomendera den. Vartenda skäl, varje ursäkt för att det inte går så bra finns med där.

Bland annat berättar Charlotta hur hon under en lång tid gick till Friskis, och alla tyckte hon var så duktig, och tyckte så synd om henne att hon inte gick ner i vikt av det. Saken var den att hon bytte om till träningskläder på jobbet, gick bort till Friskis, och gick in å la sig i solariet. När hon slutligen tog tjuren vid hornen och faktiskt deltog i Friskis passen, så kunde hon ju inte säga till dom som frågade henne vad hemligheten med hennes viktnedgång var, att hon hade börjaty på Friskis. För till dom hade hon ju sagt hela tiden att hon gick på Friskis. Så det kan gå.

Då var de i allafall äntligen fredag. En lång härlig helg med oskrivna blad. Enda hållpunkten är förmidagsmöte på söndag....å så e det ju morsdag. Glöm inte det.

torsdag 24 maj 2007

Get out of the boat

Get out of the boat if you want to walk on water, that is the title of Joyce Meyer's message the last two days. She talks about what it takes to follow the Lord, what it takes to make changes in your life. Of course she refers to where Peter stepped out of the boat and walked on water. She claims that we all have different boats that we sit in. It makes me start wondering what my boat is. What is it that I have to do, where is my comfort zone wich I have to step out from.

She also talk about prayer. Often we pray, and pray, and pray..... but we also have to take some action, do something ourselves, take that step in faith, get out of our comfortzone, or at least enlarge it.

But I think it's important that we take the steps we, ourselves, know is our boat or comfortzone, not what everybody else think. I think some people have an opinion about what I have to do, but I know what I have to do, and I'm not sure those "do's" are reffering to the same thing.

If you wonder about why I, the last two days have been blogging in english, it's just because I right now listen to so much teaching in english and read so much in english, so I found it easier this way. And .....maybe....I'm taking a step out of a boat.

Have a really blessed day

Reading at the moment: "Beauty for Ashes" by Joyce Meyer

onsdag 23 maj 2007

Some of my favorites

I really would like to share some of my favorite sites on the net. But first I've got to tell you about the car. "The car???".....you may wonder, "didn't he got fixed yesterday?". Yes he was, but nothing lasts forever.

This morning when I was going to work, I started the car and drove about 100 meters, but the stearing felt so funny so I had to stop. I got out of the car and what did I see.....flat tyre. But thank God I have such wonderful co-workers, so one of them came to my rescue with some air for the tyre. When I got to work they fixed it.

But now to my favoirtes. These sites I visit almost everyday (along with my space, and your space, of course *smile*).First out is of course
www.joycemeyer.org so much good teaching and other encouraging things www.messengerintl.org John and Lisa Beveres good teaching
www.joelosteen.com teaching from the man with the big smile. I would highly recomend you to watch the teaching about "enlarge your circle"
www.experiencingworship.com lots of resources for everybody involved in making good meetings in church

Check these out and enjoy.

See ya

tisdag 22 maj 2007

Bertil e frisk

Äntligen...efter så lång tid av knackighet, så fungerar Bertil precis som en tolvårig, cool, cabbe skall göra. Det sista så har det nästan tagit en mil innan han kommit upp i hastighet....om det inte varit uppförsbacke.

En normalt fungerande bil skall ju sticka iväg lite piggt när man trycker på gasen, men inte Bertil inte. Han har låtit som en astmasjuk veteranbil, direkt plockad ur Kalle Anka. Men igår fick han komma till professorn för att se vad det kunde vara för fel.

Professorn hittade nästan genast problemet, både lambdasonden och luftmassamätaren var kass. Det innebar i princip att de jobbade mot varandra. Man skulle väl kunna säga att de va som en dåligt fungerande organisation. Båda förutsatte att den andra gjorde vad den skulle, men gjorde själva inte de dom skulle.Detta ledde till total kollision.

Men idag installerades det ny luftmassemätare och ny lambdasond, och lille Bertil går som ett spjut. När jag gasade iväg blev det till och med svart märken på gatan. Det minns jag inte senast när det hände.....eller jag menar kunnat hända.....jag kör ju faktiskt fantastiskt lungt och fint jämt och ständigt ..... just det.

I morgon skall Bertil få nya motorfästen med, så snart är han i bättre skick än matte. Nu är det bara jag som skall bli av med krasslet i halsen och näsan, tänk om man kunde byta ut delarna lika lätt på oss människor, eller bar blåsa rent. Det är ju som om att jag har skit i förgasaren eller problem med katalysatorn kanske. Ja, ja, till helgen skall det ju bli så varmt så jag kan nog cabba ner hur som helst.

Kan man köra annat än cab???????

måndag 21 maj 2007

Kristen humor....

Igår kollade jag på predikan med Joel Osteen från Lakewood church, Houston. Måste bara återberätta en historia som han delgav.

Det var en man som kom till en kyrka i USA. Han var klädd i jeans, skjorta och cowboyhatt. Alla i kyrkan var väldigt finklädda. Efter mötet gick många medlemmar till pastorn och beklagade sig för mannens klädsel, man menade på att man inte kunde klä sig så i deras kyrka, det var inte deras dress code. Pastorn talade med mannen och bad honom att söka Gud i ärendet.

Nästa söndag kom mannen tillbaka, fortfarande klädd i jeans, skjorta och cowboyhatt. Pastorn frågade då om han inte hade frågat Gud angående klädsel. Då svarade mannen: Jag frågade Gud om vilken klädsel som gällde, men Gud svarade att han inte visste för han hade aldrig varit här.

Så det kan gå.......

söndag 20 maj 2007

Hobbylänkar

Jag skrev ju häromdagen att jag hade en hobby. Just nu så är det väl lite låg aktivitet på den, men det kommer.Vilken hobby är det då? Jo att stämpla...ja inte på a-kassan då, utan stämpla kort. Om du nu ser ut som ett levande frågetecken så skall jag nu förklara.

Du vet sådana där fina gratulationskort, krya på dig kort, bröloppskort mm som man faktiskt ser här och där. Sådana gör jag. Jag skall inte slå mig själv för bröstet så mycket, men jag är faktiskt väldigt nöjd med mina alster. Och det är visst Ok att vara det har jag lärt mig.

Själva görandet av korten med motiv påminner till viss del om scrapbooking. man använder i princip samma material. Man använder olika sorters stämplar och stämpeldynor och gör motiv. Dessa motiv kan man antingen färga med torrpasteler, glitterlim, akvarellfärg etc. Man kan även embossa. Det engelska ordet embossing är att göra relief.Det kan göras antingen genom att man stämplar, häller på ett embossingpulver, skakar av överflödet och värmer det kvarvarande med värmepistol. Man kan även använda sig av metallstenciler och embossingverktyg för att på en relief på ett papper.

Det handlar mycket om att bygga lager på lager, använda olika dekorationer som t ex pappersblommor, öljetter, brads, pel offs, ståltråd, band, die cut s .....listan kan göras lång. Man gör egentligen som Kajsa Warg, man tager vad man haver.

Det som jag tycker är lite extra kul är dels att ingen annan kommer med ett likadant kort, men också att korten blir så personliga till den man ger dom till. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Om du vill se lite mer om det här så kommer det lite länkar här:
http://www.formahantverk.se/
http://www.dreamcottage.nu/butik/index.html?lmd=39150.735938
http://www.kortmakaren.se/shop/
http://www.easer.se
http://www.inkywings.com

Surfa in och bli inspirerad. Skall försöka lägga upp lite bilder på kort som jag har gjort senare.
Annars da....?

Jora...förkylningen är inne i slutfasen...hoppas jag..... Jag har ju sett att vi har haft ett helt underbart väder under de här dagarna. (så va det det där med vädret igen). Jag hoppas det håller i sig nu när jag skall ta mig ut i världen igen. Uhu..jag skall upp tidigt i morgon för att lämna Bertil på verkstad. Ja men du jobbar ju på verkstad kanske du tänker....jo, men en special verkstad, jag tror att Bertil liksom jag har lite kontakt problem.......ha ha ha ha

Om du vill lyssna på en bra predikan på nätet idag kan jag rekommendera Joel Osteen. Jag tror man kan lyssna på www.joelosteen.com. Den var riktigt kul.

Hasta la vista

lördag 19 maj 2007

Steg två

Nu känns det inte så ont i halsen längre, men då kommer ju givetvis den där snuvan. Det spelar ingen roll hur mycket man snyter sig, efter bara ett par sekunder så rinner det igen. Hela huvudet känns som en uppblåst balong på väg att sprängas.

Men det finns ju också något positivt med att var lite sjuk. Man är så illa tvungen att ta det lungt. För så fort man gör något så svettas man som en liten gris. Så lungt är precis det jag tar det. Har till och med lyckats läsa en hel del. Är snart färdig med boken av Richard Foster "Vägar till glädje", jag kan verkligen rekommendera den.

Den typen av böcker brukar ofta av mig förses med små post-it lappar. Överallt där det står något som är så bra att jag kanske vill läsa det igen, placeras det en lapp. Den här boken har en hel del sådana. Herr Foster har verkligen en gåva att formulera saker så att man förstår. In på ett rent teoretiskt sätt enbart utan med känsla och egna erfarenheter. Det blir inte slätstruket, utan man triggas verkligen att ta tag i visssa områden av livet.

Det är i och för sig lätt att läsa om saker, en helt annan grej att verkligen göra något åt problemen. Det räcker ju inte att tycka en lösning är bra utan man måste ju även ta steget vidare och göra något åt det hela. Inte helt lätt alltså.

Jag tillhör också den kategorin av människor som gärna vill ha allting i ordning innan jag gör några förändringar. Problemet är då att allting blir aldrig i ordning. Å precis när allting verkar vara iordning så kommer det något nytt. Jag har ju nämnt det förut och jag nämner det igen....det är ju livet. Får nog försöka lära mig att göra förändringar "even if I don't have my ducks in a row" (citat från Ashton Kutcher).

Hej då från snorfia!

Tittar på: "A lot like love"

fredag 18 maj 2007

Förkylt

Gökottan i går morse gick bra, trots det ihärdiga regnet. Tack och lov fick vi plats inomhus. Ca 30 stycken var vi som sjöng, bad och lyssnade till ordet. Att det därefter bjöds på frukost gjorde inte saken sämre.

Men sen var det det där med hälsan. Vaknade på natten mellan onsdag och torsdag med värk i halsen. Sådan där värk som riktigt river i halsen, hela halsen känns som ett öppet sår. Men eftersom jag skulle både spela och hålla ihop det hela var det bara att bita ihop. Det gick ju bra, Gud e god.

Men resten av gårdagen låg jag i soffan och sängen som en klubbad säl. Man försöker ju låta bli att både prata och andas för att undvika hostningarna. Sådana hostningar som gör så ont att man skulle tro att någon fyllt halsen med krossat glas.

Natten har gått förhållandevis bra, och efter en dunderhalstablett från mamma så skall jag inte klaga. Men jag får nog hålla mig hemma från jobbet idag. Jag som hade tänkt att göra så mycket i helgen, typ ut och cykla å så. Jag får väl hålla mig till bloggning och dvd istället, kanske en bok också.

Ha det gott och se upp för bassilusker

onsdag 16 maj 2007

Nu har jag varit så där slapp igen vad det gäller bloggandet. Men jag har helt enkelt inte haft något att skriva om. Eller...jo...men....ok jag har inte orkat och inte haft lust.
Vad får mig då att plita ner något nu? Helt enkelt för att.. Egentligen borde jag förbereda mig för morgondagen. Men jag var bara tvungen att kolla in mina favorit ställen i cyberspace.

Imorgon är det dags för gökotta. Tradition sedan ....säkert 45 år tillbaka. vi samlas i mina föräldrars trädgård, sjunger, får lyssna till en minipredikan och därefter är det frukost. Vi syftar på alla som har lust att komma, mestadels församlingsfolk, men även en och annan granne kan dyka upp. Det blir ju så mycket lättare när ens grannar lyder under epitet, bror, kusin etc.

Klockan 8.00 är det alltså dags och jag skall både spela och hålla ihop det hela. Jag har kollat upp det där med gökottefirandet lite grann på nätet. Den här dagen har både räknats som den första fiskedagen, den första dagen man går barfota, första dagen man bär hatt och första dagen man bär sommarkläder.

Men framförallt så handlar det ju faktiskt m Jesus himmelsfärd. Då han för cirkus 2000 år sedan lämnade jorden och for upp himmelen. Någon såg den här dagen som en påminnelse om att Jesus kommer tillbaka. Det var också den här dagen som vi alla fick den gemensamma kallelsen, eller den allmäna kallelsen som den också kallas. "Gå ut och gör alla människor till lärjungar".

Jag hoppas verkligen att morgondagen blir speciell. Det hade varit gott om det inte var så förtvivlat kallt som alla förutspår. Det känns liksom inte lägen för vare sig barfota gång eller sommarkläder då. Förra året var det så kallt så de besökande nästan såg blåa ut. Gode Gud ge oss lite bättre väder imorgon.

Om du inte lyckas ta dig till Billdal kan du säkert få en liten uppdatering här i morgon....... eller kanske jag berättar om min hobby.....

lördag 12 maj 2007

En dag för återhämtning

Idag har jag återhämtat mig lite grann. Från vad då? kanske du undrar. Från livet svarar jag då.
Inte så att livet är så extremt jobbigt, men ibland behöver man få lite distans. Jag har varit på Jernholmen, Smyrnas gård, tillsammans med en kompis och hennes mamma. Det var dags för temadag, där temat var "Trons vila - din oro". Föredragshålare var Stig Öberg från Kaggeholm. En otroligt duktig själavårdare (enligt vad jag har hört), brukar skriva i Petrus mm.

Vi var ca 30 stycken som samlats. För en gångs skull var jag näst yngst. Det kändes bra. Vi hade två föredrag, ett gruppdiskussion plus en frågestund. Vi fick både frukost, fika och en helt fantastisk lunch. Vi gick även på en bönepromenad (ny upplevelse för mig) och firade nattvard tillsammans.

Den stora kontentan av dagen var följande: det är Ok att vara orolig, även om man är kristen. Frälsning är inte något vaccin. Du kanske tänker nu att det är klart att man får oroa sig. Men det är faktiskt inte självklart för alla. I många församlingar ( inte bara min åsikt utan något som vi faktiskt kom fram till idag och dikskuterade) verkar alla medlemmar så lyckade, de har inga problem direkt och ingen sticker ut. Men är det verkligen verkligheten. Jag är inte så säker på det. Många försöker nog hålla masken, ha en fin yta.

Tack och lov tillhör jag inte en av de församlingarna ..... eller ... det kanske jag gör. Men jag märker inte av något sådant. Kanske pga att jag själv är ganska öppen med mitt liv, allt jag gått igenom, hur jag mår etc. Anledningen till det är nog att jag inte skäms för att jag mått dåligt ....men det har ju iof tagit x antal terapitimmar för att komma så långt.

Hur som helt var det väldigt gott att bara få sitta och ta emot. Att inte själv behöva vara i aktion. Det behövs emellanåt. En liten tankning. Det kommer att bli fler temadags tillfällen och även retreater. Jag hoppas verkligen att jag får tummen ur och hänga på fler gånger.

Vill väl bara tillägga att man kanske inteskall klamra sig fast vid sin oro bara för att det är ok att oroa sig. Bästa tipset är att överlämna till Gud, och eftersom vi ofta har så dåligt minne så får vi överlämna om och om och om och om och om igen. Tur att Gud är tålmodig.

Lyssnar på: Michael W Smith "I'll lead you home"

Flyttanmälan

Ja jag vet....det är inte mycket aktivitet här just nu. Men jag bloggar för fullt på my space. Skulle vara kul om du kikade dit.
Här får du en direktlänk till själva bloggen
http://blog.myspace.com/monackla .
Annars är det ju givetvis www.myspace.com/monackla
Hääääääng med

onsdag 9 maj 2007

En dag som alla andra....

Man skulle kunna säga: en dag som alla andra. Det är enkelt, det ger inga mer funderingar, dagen försvinner i mängden. Men är någon dag som alla andra, hur är alla andra?

Visst gör vi ungefär samma saker varje dag. Vi går upp, äter frukost, åker till jobbet, äter lunch, jobbar lite till, åker hem, slappar, åkte hem till en kompis, läggdags ......

Låter tråkigt men det är ju ett sätt att se på det. Sedan kan man se på det på ett annat sätt. Då låter dagen ungefär så här:

Vaknade så där härligt utvilad idag. Kände en sådan tacksamhet till Gud att alla mörka moln som fanns igårkväll har blåst bort. Visst är det underbart att ligga kvar i sängen och känna hur härligt påslakanet är.

Åt en härlig frukost tillsammans med kaffe hos mina föräldrar. Hade fönstret lite på glänt och kunde höra de olika fåglarna som kvittrade och talade om att det finns liv ute i naturen. Katten kom gående, balanserande på trädgårdsdammens kant. Han gick omkring och strök sig efter kanterna, förmodligen en fästing som fastnat.

Åkte till jobbet för att fortsätta med bokslutet. Måste säga att det flyter på alldeles otroligt bra. Åt lunch tillsammans med grabbarna. Bestämde mig för att åka hem och jobba lite. Lite mer lugn och ro när man skall sitta och söka fel och göra avstämningar. Åkte till affären och handlade, unnade mig årets första GB-glass, favoriten Piggelin. Härligt att njuta av något så gott och frächt.

Satte mig för att jobba en liten stund. Vad mycket enklare och snabbare det går när man har lugn omkring sig. Men jag skulle inte vilja sitta själv hela tiden. Löste problemen snabbt och enkelt. Lagade middag och kolla de på Felicity. Visst tyckte jag inte om dagens avslutning men det brukar ju lösa sig.

Åkte hem till en kompis. Vi skulle diskutera återträff från bibelskolan med två andra kompisar. Tycker verkligen om att sitta ner och prata om sådant som är väsentligt i livet. Nu när jag kommit hem och slagit mig ner vid datorn känner jag en sådan tacksamhet till livet.

Tack gode Gud för att jag har ett hem, mat för dagen, familj, arbete. Tack för att jag har vänner, att jag har en bil, en dator.Tack för alla mina böcker. Men mest av allt tack för att jag har fått liv.

Att leva är inte längre en självklarhet för mig, så varje dag av liv är jag tacksam. Är du?

måndag 7 maj 2007

Felicity och vänskap

Har precis kollat klart på dagens avsnitt av Felicity. För dig som inte vet vad Felicity är, så är det en helt underbar dramaserie från USA, med bla Kerri Russel och Scott Speedman. Dom pluggar båda vid universitetet i new York.

Men allt emellanåt strular det till sig på olika sätt. Jag har försökt klura ut vad det är som blir fel, och man skulle väl kunna samanfatta det så här:

Gör det som är rätt och riktigt oavsett vad välmenande människor runt omkring dig säger, det måste kännas rätt för dig, för det är ju faktiskt du som får stå till svars för det. Var ärlig och säg som det är istället för att smita undan och ta den bekväma vägen, sanningen kommer alltid fram till slut , men ju tidigare desto bättre. Annars blir ofta människor sårade, och man vet ju aldrig hur mycket tid man har att säga sanningen. Livet på jorden varar inte i evighet.

Även om man kanske inte alltid skall göra som ens vänner säger, så är det viktigt med vänner. Vänner som finns i vått och torrt. Vänner som ser till ens bästa när man inte ser det själv. Vänner som är ärliga. Vänner som låter dig få plats.

Sedan är det ju i och för sig så att vi alla är olika som individer. En del av oss vill ha massa människor runt omkring sig mest hela tiden, och tycker att det är jättejobbigt att vara själv. Medans andra har några få vänner som är välidgt nära och thats it. Vi är alla olika, och vi måste respektera varandra för dom vi är.

Med ömsesidig respekt blir världen bättre!

lördag 5 maj 2007

Attityder

Attityd: inställning till viss person eller företeelse; ofta tydligt visad (nordstedts ordbok)

Är attityder väsentliga? Spelar det någon roll vilken attityd jag har? Finns det en utvidgad förklaring till attityd?

Jag tror faktiskt att min attityd spelar roll, att den påverkar mitt liv. Jag tror också att jag själv kan välja vilken attityd jag har. Visst, ibland så orkar man inte ha den där positiva, öppna attityden som man vill. Men merparten av gångerna tror jag att man lever på rutin. Man är så van vid att vara på ett visst sätt mot en viss person eller i en viss situation, att man inte tänker på hur man är.

Jag tror att vi behöver göra lite fler medvetna val angående vilken attityd vi har. Jag är inte säker på att jag tycker det är helt OK att skylla på gamla vanor när man har en dålig attityd. Ibland har man lust att säga till sig själv och andra precis som doktor Phil: "Get real and get over it". Vi har så lätt att hänga kvar i det gamla invanda.

Men jag skall försöka att tänka på hur jag är mot människor, vilken attityd jag har gentemot dom, sedan kommer jag tillbaka och talar om hur det går.

Med andra ord....fortsättning följer!!!!

torsdag 3 maj 2007

Citat av Richard Foster

Om du aldrig läst Richard Foster så vill jag verkligen rekommendera honom. Den första boken jag läste av honom var: "Bön-när törsten möter källan". Just nu håller jag på med "Vägar till glädje".

Dels skriver han på ett sätt som känns både lugnande och uppmuntrande på en och samma gång. Han är väldigt praktisk i sin undervisning (se tidigare blog om meditation).

Det jag skulle vilja citera idag är följande: "Ensamhet är hjärtats tomhet. Avskildhet är hjärtats fullhet". Så sant!!!!!!

onsdag 2 maj 2007

Va' skönt det e'

Va skönt det e när man inte har en massa tankar i huvudet, när man inte går omkring och funderar på en massa saker hela tiden. Dessa dagar är inte så många, men de är så goa.

Har precis börjat med bokslutet på jobbet och för tio år sedan så hade jag funderat och klurat hela tiden, men inte nu.

Det har tagit tid att komma hit. Det har kostat blod, svett och tårar för att använda en välkänd fras. För att tala klarspråk så har det hållt på att kosta mig mitt liv. Visst kommer livet inte i fortsättningen att vara utan funderar dagarna. Men nu får iallafall hjärnan koppla av ibland.