Det här med shopping ..... vad e det med det egentligen. Det blir liksom aldrig som man tänkt sig. Har man inga pengar och går i affärer, nog hittar man då en massa saker, till kanonpris, som passar till på köpet. Men de gånger man har pengar........
Det är som om alla varor som skulle kunna ha passat mig springer och gömmer sig. E jag en så hemsk ägarinna? Dom skulle bara veta hur bra dom skulle få det hos mig.
Som du förstår har jag varit på stan idag. Tänkte inhandla diverse klädesplagg. Unna mig det där lilla extra. Men jag hittade liksom ingenting nästan. Jo visst blev det några strumpor från H&M plus ett par shorts. Sedan lyckades jag faktiskt hitta ett par skor på Din sko. Men jag ville egentligen ha ett par gröna byxor. Du vet....den där härliga gröna färgen som bland annat Gina Tricot har anammat. Visst hade dom ett par jeans i rätt färg på just Gina Tricot. Men jag är inte säker på att dom nån gång kommer att kunna sälja dom, jag är nämligen tämligen säker på att ingen är så smal.
Tror klädfabrikanterna att vi, mänskligheten, går ner i vikt bara för att dom gör kläderna för små? Det kan jag i så fall upplysa dom om att vi inte gör. Inte ens om jag vore skinn och ben skulle jag kunna komma i ovannämnda jeans.
Så fast man går ut på stan med goda intetioner så kommer man alltid hem lika besviken (nåja , inte alltid kanske men......). Tack och lov för postorder säger jag. Det är faktiskt så att dom oftare har kläder till mig, än om jag springer omkring på stan. Visst hade det kanske varit lite lättare om man gick ner i vikt. Men det är ju faktiskt inte så lätt, i synnerhet inte med tanke på den medicin jag tar. Sen är det ju så att jag är felformad i kroppen.
"Vaddå felformad", kanske du undrar, "har inte Gud skapat alla perfekta och underbara i Hans ögon". Visst har han det, men det är inte han som skapat kläderna. Det bara e så att man inte kan ha bredare midja än höfter.......tror klädtillverkarna alltså.
Jag är dock ett levande bevis på att man visst kan se ut på det viset. Tror till och med att det är ett släktdrag. Ja, ja...nog lipat om det. Det var trots allt ganska kul att gå omkring i lite affärer. Sedan är det ju ganska konstigt att jag för andra året i rad lyckas pricka in att gå på Kungsmässan i Kungsbacka när alla tar studenten. Gissa om det va bilar....öööööööverallt.
Jag tror nog att jag får ta mig en tur i den virtuella världens butiker och se om jag inte kan hítta mina gröna jeans där. Det hade ju varit bra.
Ha det så gott i solen. Efter lite surfning får det nog bli en tur ner till källarens svalka och glassboxen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar