lördag 30 juni 2007

Att ta emot utan dåligt samvete

För många är den här frågeställningen förmodligen helt främmande. Att ta emot något man får bör väl inte ge något dåligt samvete? Nej visst inte, men en del av oss människor får det dock ändå.

Det känns på något sätt som om att blir skyldig något till personen eller företaget som ger. Egentligen är det ganska konstigt då jag aldrig själv kräver något tillbaka av någon jag ger något. Det är något av det bästa jag vet att få ge, att få se någons ansikte lysa upp när de får något som de velat ha. Det enda jag har svårt för är väl när människor inte visar tacksamhet. Man skulle säkert kunna se det som ett en sorts krav, men jag ser det som vanligt hyfs, som god ton helt enkelt. Får man något så tackar man.

Det är ju i och för sig inte alltid som man vet vem man fått något av. I sådana fall är det ju utmärkt att ge vidare til någon annan. Precis som i filmen "Skicka vidare" (Pay it forward). Där går ju hela teorin ut på att man skall göra något för en annan människa utan att man själv vinner på det.

Men nu tillbaka till det här med att få saker av företag, av sin arbetsgivare mm. Jag tycker att det känns jobbigt ibland. Visst är jag tacksam och jätteglad, och ofta handlar det ju om saker som jag faktiskt inte skulle ha haft råd med egentligen. Eller saker som ger en extra guldkant på tillvaron. Men samtidigt så.............. får jag lite dåligt samvete, det kommer små röster som säger att jag bara roffar åt mig, att jag utnyttjar andra människor, att jag tar saker för givet. Det är väl en dålig självbild kanske. Samtidigt vet jag att jag inte är den person som roffar åt mig, skulle inte kunna tänka mig att utnyttja andra människor, eller tar saker och ting, eller personer för givet.

Jag vill gå igenom livet med en tacksamhet mot människor som välsignar mig. Det är inte alltid så lätt, men nog måste det väl gå.........?

Tittar just nu på: Pay it forward (Skicka vidare)

torsdag 28 juni 2007

En tonårings depp

Hur skulle väl jag kunna skriva om en tonårings deppighet? Ja, inte kan jag skriva från en tonårings perspektiv, men ur ett utifrån perspektiv. Nu tror jag i och för sig inte att det är en depression, utan mer så som vi svenskar över lag låter, tyvärr.

Den här veckan har det inte riktigt varit ett riktigt fantastiskt sommarväder. Det har regnat, blåst och varit helt allmänt svenskt sommarväder. Om man nu som en tonåring i min närhet bara har en vecka semester knappt, och den infaller under just den vecka som passerat, så kan jag förstå de negativa vibbarna.

Det har låtit så här ungefär: "Vilket kasst väder, jag skulle nog inte sommarjobbat i sommar, nu kommer jag inte att få bada och sola en enda dag under min semester, livet är kasst". Det låter i och för sig ganska hel ylle svenskt.

Men jag tror att man måste försöka vända på det. Det som händer under en vecka är ju faktiskt inte sant för resten av veckorna. Det där att jobba under sommarlovet tror jag bara är nyttigt för ungdomar. Det är liksom något som hör livet till. Jobbar man, så får man mer pengar att röra sig med. Att jobba om det finns möjlighet är att ta ansvar. Att jobba är att bli vuxen. Lite grann i alla fall.

Mest tror jag att kommentarerna kommit bara för att få lite medlidande, och det kan personen väl få. Men kan det vara en liten tankeställare till oss alla, att försöka se på det som är positivt istället för allt det andra.

Jag har ju bloggat en hel del om det här, och det är för att jag tror att vi alla har ett val att göra. Valet består i hur vi vill möta livet, vill vi möta det från den ljusa sidan eller.......

Jag måste väl tillägga också att tonåringens depp inte har stört mig nämnvärt, men jag har lovat att blogga om det (utan att nämna namn), och jag tycker väldigt bra om den här lilla deppiga solstrålen. För solen skiner igenom det mörka. Ljuset är ju alltid starkare än mörkret.

Jag stämmer helt in i "Life of Brian": Allways look on the bright side of life. Men jag tyvärr inte vissla som dom gör i filmen. Min ena bror säger att jag inte skall vissla vare sig i duschen eller när det regnar ute, då kommer jag att drunkna.......

måndag 25 juni 2007

Så många ideér

Vad jag förstår tycker många att det är svårt att veta vad dom skall blogga om. Jag verkar däremot ha fått en outsinlig källa att ösa ur, så nu får jag göra mig en liten kom-ihåg-lista. Men man kan ju också se den som en förhandstitt på vad som komma skall.

Under sommaren som kommer kommer du att få delta i diskussionen huruvida det är rätt eller fel att ta emot allt man blir bjuden på av diverse företag. (Måste i och för sig informera om att det inte är ett personligt dilemma). Du kommer även att få ta del av en tonårings deppiga dagar...... hmmmmm...inte heller det är en del av mitt eget liv.

Framför allt kommer du att få höra sagan om Ananaskungen........måste medge att jag är minst lika spänd på den sagan som du. Även om det är jag som kommer att berätta den.

Men nu är det dags för något annat somrigt.......Sommartorpet med Ernst.......yipeyay

lördag 23 juni 2007

Sverige är fantastiskt............

Nej du behöver inte oroa dig....jag håller inte på att bli nån sorts patriot. Fast det är kanske inget fel med att vara patriot. Definitionen av patriot är enligt Norstedts ordlista: person som älskar sitt land och är beredd att osjälviskt arbeta för dess välgång. Men ser man det ur den synvinkeln så är jag bara patiot gentemot himmlen.

Varför är då Sverige fantastiskt? Jag tror att vi svenskar ibland kan vara så negativa att vi bara ser det som är fel i samhället och aldrig lyfter fram det som är bra. Tänk bara vilken fantastisk sjukvård som vi har. Blir du sjuk så finns det hjälp att få. Visst är det långa köer ibland, men jämför med andra länder där det bara är dom som har råd att betala som kan få vård om det nu överhuvudtaget finns vård att få.

Sedan kan man ju för att spä på det positiva bara ta och titta ut genom fönstret, eller gå ut en sväng. Vilken natur vi har, vilken ren luft. Det är något som vi tar för givet. Men det är faktiskt inte alls självklart, det gäller bara att försöka vårda det vi har så att det inte försvinner.

I Sverige finns det i och för sig en del hemlösa. Men om man ser på antalet i jämförelse med andra länder........... Sluta lipa säger jag bara. Visst finns det de som faller igenom vårat sociala skyddsnät, men många av dom har haft en hel del chanser. Jag skulle tro att vi har högst levnadsstandard i världen för fattiga.

Tänk sen på all mat som slängs....inte är det brist på mat. Brist på mat är det när det inte finns någon mat att få tag på överhuvudtaget. Brist på mat är det när man i bästa fall får ett mål mat om dagen. Många av oss har nog istället problemet att det finns alldeles för mycket mat........

Visst skulle man kunna fokusera på allt det dåliga....långa vårdköer, de höga skatterna, byråkrati........you name it. Men vi måste nog lära oss att se allt det goda istället. Se det positiva. Det finns alltid något positivt i omgivningen. Det gäller bara att öppna ögonen och leta rätt på det. När man funnit det är det bara att njuta......

fredag 22 juni 2007

Halva året har gått....

Undrar om man skall våga sig på någon sorts utvärdering efter det här halvåret. För det är ju faktiskt så nu att halva året har gått och den andra halvan är kvar. Vad är det då som har hänt hittills. Ja, jag kan ju bara svara för mig själv. Den stora grejen är kanske faktiskt det här med bloggandet.

Det fyllre ju faktiskt en funktion i mitt liv, både att blogga själv och att läsa andras bloggar. Jag tror det är bra att få tömma ut sig ibland. Visst är det kanske inte alltid de djupaste tankarna som hamnar på pränt här. Men det är ändå sådant som man går och funderar, sådant som händer i livet, sådant som gör intryck och avtryck.

Jag tror att det är viktigt att vi ibland stannar upp och ser oss runt omkring. Ser vad som händer, vart vi är på väg, om det finns något vi kan lära oss av, om det är något som vi behöver ändra på. Detta är något som jag och två kompisar bland annat har diskuterat ikväll.

Det blev en lugn midsommarafton, med lite god mat, gott sällskap, en god film, och väldigt mycket gott samtal. Vi diskuterade bland annat varför det bland verkar som om att allting står still, varför det ibland känns som om att ens hemförsamling inte utvecklas, varför människor inte förändras, varför man själv inte förändras.

Ibland tror jag att vi är för bekväma av oss. Vi undviker att ta reda på om något behöver ändras, pga att förändringar känns jobbiga, förändringar kräver lite engagemang. I dagens samhälle är det så mycket som kräver engagemang. Om man har barn så är det ännu mer, eller i alla fall sådant som inte direkt berör en själv utan istället har med barnen och göra.

Men nånstans måste man nog stanna upp och utvärdera. När man har utvärderat behöver man också avsätta tid till att förändra. Visst kan man fortsätta som det varit tidigare, men då är ju i så fall utvärderingen onödig, slöseri med tid.

Det är dags att vi tar saker på allvar, inte bara gör halva jobbet. Kanske att vi då måste börja prioritera på ett annat sät, men det är ju faktiskt värt det. Ta bara det jag skrev igår om vilken attityd man väljer att ha. För det är faktiskt så at vi själva väljer.....även om vi handlar och reagerar på gammal vana så är det också ett val.

Vilka val kommer du att göra för resten av det här året. Ta vara på den lediga tid du har nu i helgen. Du kanske säger att helgen är fullbokad så att du hinner inte sätta dig ner och tänka till....... men det är ju faktiskt också ett val. Du har själv kontroll över ditt liv, annars är det dags att du tar den kontrollen.


Tittar just nu på: The lakehouse

torsdag 21 juni 2007

Keep a good attitude

Det händer så mycket saker omkring oss hela tiden. Vi blir sårade, människor håller sig inte helt till sanningen, saker och ting blir inte som vi tänkt.....listan kan göras lång. Hur överlever man då om någon har ljugit, eller om någon har tullat på sanningen, eller bara lever i en värld som inte har någon verkligetsanknytning? Jo, man fäster blicken på Jesus. Så enkelt tänker du kanske ..... nä det hjälper inte.

Det är inte alltid så enkelt att fästa blicken på Jesus, men jag läste en psalm idag som kan vara till hjälp. Här skall du få lite valda delar ur Psalm 37:

Bli inte upprörd över de onda, avundas inte dem som gör orätt. Ty snart klipps de av likt gräs, som gröna örter vissnar de
Förtrösta på HERREN och gör det goda, bli kvar i landet och sträva efter trofasthet. Ha din glädje i HERREN, han skall ge dig vad ditt hjärta begär
Överlämna din väg åt HERREN, förtrösta på honom, han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset, din rätt som middagens sken.
Var stilla inför HERREN och vänta på honom. Gräm dig inte över den som har framgång, över den som gör upp onda planer.

Den ogudaktige har onda planer mot den rättfärdige, han biter samman sina tänder mot honom. Men HERREN ler mot honom, ty han ser att hans stund kommer.

Den ogudaktige lånar och betalar inte tillbaka, men den rättfärdige är barmhärtig och givmild. HERRENS välsignade skall ärva landet, men de som han förbannar kommer att utrotas.

HERREN gör en mans steg fasta och gläder sig över hans väg. Om han faller störtar han ej till marken, ty HERREN håller honom i handen.

Den rättfärdiges mun talar visdom, hans tunga säger det rätta. Hans Guds undervisning är i hans hjärta, hans steg vacklar inte,

Vänta på HERREN och håll dig på hans väg. Han skall upphöja dig så att du får ärva landet. Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade.

De rättfärdigas frälsning kommer från HERREN, han är deras värn i nödens tid.
HERREN hjälper dem och befriar dem, han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem, ty de tar sin tillflykt till honom.

Är det inte underbara ord säg...... Herren lovar att alltid vara med dig och bära dig, men jag tror att det är viktigt att handla rättfärdigt och inte försöka straffa andra. Domen är Herrens inte våran. Det står också att vi skall förlåta varandra för att själva få förlåtelse. Tycker du att det låter jobbigt att förlåta någon som du anser har handlat fel mot dig.....tänk då bara på vad Jesus har gjort för dig.

För att slutligen citera min favoritpredikant Joyce Meyer: Att ha rätt är inte så underbart som man kan tro.

Ha en trevlig midsommar

tisdag 19 juni 2007

Tandläkarskräck och Guds kärlek

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att välrden skulle bli frälst genom honom.
Johannes 3:16 - 17

Så välkända ord. Jag tror nog att dom flesta har hört dessa ord, eller ialla fall den första versen, någon gång i livet. Men vad innebär dom egentligen? Är det bara bokstäver, sammansatta till ord, sammanfogade till meningar, inskrivna i en bok?

För mig är dom mer, och min önskan är att alla i min närhet på ett eller annat sätt skall kunna ta åt sig orden. Det är faktiskt så att Gud sände sin son Jesus till jorden, inte för att kolla läget, utan för att han skulle betala det priset som vi egentligen skulle betala. Vilket pris?, kanske du undrar. Det priset som våra synder kostar.

Vi begår alla misstag, gör dumma saker, gör obetänksamma saker, säger korkade saker, sårar andra, tummar på sanningen. Det är liksom en del av livet. Men vi behöver inte leva hela livet och tro att det tar slut när vi dör. Jag tror inte att det tar slut när vi dör. Jag tror att vi kommer antingen tll himmlen eller till helvetet. Obehagligt? Visst e det. Men bara för att något är obehagligt så skall man nog inte låtsas som om att det inte finns.

Jag tycker det är fruktansvärt med tandläkare. Inte dom som person, men "grav tandläkarskräck" är etiketten som jag fått på min abnorma fruktan. Men jag går till tandläkaren i allafall. En period gjorde jag det inte, men det slutade bara i en fruktansvärd värk, akutbesök hos tandläkaren och mängder av inte så trevliga besök. Nu går jag hellre till tandläkaren med jämna mellanrum.

Paralellen blir då att (hmmmm.........kanske lite långsökt) bara för att jag inte tycker om bilden av att det finns både himmel och helvete så finns dom ändå. Men på grund av Guds nåd så behöver jag inte oroa mig. Jag har sagt mitt Ja till honom och tänker vara med honom resten av mitt liv. Inte för att jag måste (som med tandläkaren) utan för att jag vill.

Hur som helst.....glöm aldrig att Gud älskar dig, precis som du vill. Kanske du tycker att du gjort så mycket dumma saker att du inte är värd hans kärlek. I've got good news for You. He loves You, just as You are.

Du är Guds ögonsten, skapad helt unik. Han älskar dig och vill umgås med dig......och du......priset e betalt.....

lördag 16 juni 2007

Ord som bär

Vissa dagar eller veckor så finns det ord som bär. För mig är det alltid från Bibeln, alltid ett ord från Gud. Många kanske ser Bibeln som en bok full av sagor, eller en bok som man brukar citera vid stora högtider eller i predikningar. Men den är så mycket mer. Den är fylld av ord som just bär. Bär genom glädje, bär genom sorg, bär genom prövningar, bär genom medgång. Denna veckan har jag varit buren av Psalm 46. Den talar verkligen om hur god Gud är, att han är prövad av människor och att han inte sviker. Den här psalmen är ännu starkare i den amerikanska Amplified Bible, men den svenska är god nog. Läs och ta till dig. Kanske den här psalmen kan få bära dig också.

Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror. Sela.

En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, åt den högstes heliga boning. Gud bor därinne, den vacklar inte, Gud hjälper den när morgonen gryr. Hednafolken larmar, riken vacklar, han låter sin röst höras, då smälter jorden. HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.

Kom och skåda HERRENS verk! Gärningar som väcker häpnad gör han på jorden. Han stillar strider över hela jorden, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, vagnarna bränner han upp i eld. "Bli stilla och besinna att jag är Gud, upphöjd bland hednafolken, upphöjd på jorden."
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.

fredag 15 juni 2007

Kampen kan börja

Nu e det dags igen. Kampen kan börja. Vilken kan kamp kanske du undrar? Givetvis den som följer oss genom hela livet....kampen mot kilona. Jag hittade en så härlig sida på nätet, som gjorde mig så inspirerad att jag bara var tvungen att hänga på.

Sidan är www.sparkpeople.com . Vem skulle inte vilja hänga på när det nu är gratis. Jag älskar gratis på grund av min dåliga karaktär. Hänger du inte med i den tankegången så skall jag förklara. Jag försöker vara hyffsat ekonomisk. Därför känns det väldigt jobbigt att betala pengar till något som jag sedan kanske inte håller fast vid. Därför skulle jag aldrig satsa på viktväktarna, GI-viktkoll eller liknande.

Eftersom det nu då var gratis så tänkte jag ..... varför inte. Man får kostplan gratis, man får träningsprogram gratis. Man får dessutom tillgång till en massa bra artiklar, hjälp med att sätta upp mål, mängder av recept mm mm. Det är givetvis ett krux.....om man inte är så inne på engelskan så blir det lite svårt. Tack och lov att jag klarar mig. När man skall fylla i sin matdagbok så blir det också lite problem eftersom maten är olika i Sverige och USA. Men allt går om man bara vill.

Så nu har jag precis varit ute och gått en sväng (50 min) och tränat lite styrka, så det känns faktiskt ganska bra. Nu skall jag bara bli helt av med den där eländiga hostan, för den har gjort sig påmind under promenaden.

Lite kul med sidan är också att man kan samla poäng. 8 glas vatten på en dag ger till exempel 1 poäng. Inloggning kan ge allt från 1 till 10 poäng osv. Vad skall man då med poängen till...... som ren uppmuntran och så kan man ju vinna saker oxå.........

onsdag 13 juni 2007

Badkruka i ny form

I går var det den stora dagen, årets premiär. Du som känner mig vet hur ofta jag brukar bada i havet eller i nån sjö. Om det händer två gånger per sommar så är det nästintill ett under.

Men igår var det då så dags. En kompis till mig hade försökt få med mig under ett par dagar att bada. Men jag hade ståndaktigt sagt nej. Men igår så tänkte jag att det var lika bra att få gjort det.

Platsen för denna stora händelse var Bansjön i Lindome. Jag tror inte jag har varit där och badat sedan jag var typ 5 eller 6 år. Det innebär väldigt många år sedan. Igår var ju inte den varmaste dagen, det var inte kallt heller men.......Jag måste medge att jag när jag kom hem till min kompis innan , hade en halv förhoppning om att hon hade ångrat sig för det hade faktiskt börjat blåsa lite grann. Men icke sa nicke. Hon hade givetvis sett fram emot det här i flera dagar.

När vi nu kom upp till sjön så var det ganska mycket folk där....eller....jo.....det kan man nog säga att det va. Skall väll tillägga att medelåldern dubblades när vi kom dit. Jag hade en tanke om hur det skulle kännas när man hoppade i. Jag hade föreställt mig att det skulle kännas lite småkyligt först, men att det efter en stund skulle vara ganska uppfriskande.

Döm om min förvåning när jag kastade mig i med ett graciöst kylskåpshopp och det inte alls va kallt. Det var så otroligt varmt vattnet att man nästan skulle kunna tro att man stod hemma i duschen. Helt.....fantastiskt....otroligt......gôtt. Kan rekommenderas

Det kommer nog att bli ett gäng dopp till i sommar, framförallt när det bara är ena systerdottern som kommer ner i sommar, medans den andra skall sommarjobba. Man får ju va lite social å ta hand om släkten då.

Så vem vet, kanske vi syns i vattnet.

Plasketti plopp

måndag 11 juni 2007

Mord och professor Balthazar

Då va det äntligen dags. Sommaren har startat på riktigt. Nu undrar du kanske om det helt slått slint i skallen på mig, det har ju faktiskt varit varmt i flera dar.

Men det är så att jag inte syftar på värmen när jag menar att sommaren har startat. Jag syftar givetvis på alla superbra deckare som kommer gå på tv. Först ut var idag på 1:an (det finns vissa som fortfarande tittar på den kanalen) "Mördare okänd". Kanske inte en av favoritdeckarna men duger bra som startskott. Serien tar upp så kallade "cold case", dvs fall som inte blivit lösta helt eller tas upp till ny resning. Man blir alltid lika fascinerad över hur mycket saker som man bortsett från vid den första granskningen. Nu är ju i och för sig det här England, men ändå.

Vi har ju faktiskt här i Sverige fått en del fall omprövade efter att media har uppmärksammat brister. Men varje gång det händer så undrar man ju hur det har kunnat hända. Jag menar....polisen e ju proffs.....eller. Det är väl bara att inse att den mänskliga faktorn spelar in.
Och så kommer det nog alltid förbli. Man får väl ändå försöka att se på allt det positiva som polisen och andra maktens ämbeten faktiskt gör. Du kan ju bara tänka dig hur det skulle se ut annars......hela världen hade varit ett enda stort Sicilien.

Men tillbaka till den bekväma tv-världens deckare. Jag har inte riktigt koll på än vilka deckare som kommer dyka upp i sommarkvällen, men jag hoppas ju på "Morden i Midsommer". Komissarie Barnaby med medhjälpare som löser på sätt och vis ganska oblodiga mord. Visst är det ändock mord, men det är ganska gott när man inte behöver se allt blod, all hjärnsubstans mm. Det är ju inte mordet i sig som är det intressanta för en deckarfantast. Det är ju lösningen som får mig att dras till tv:n när det är dags. Att få vara med när snillrika hjärnor funderar, vrider och vänder, pusslar ihop...........

Bilden jag får i huvudet nu är den av Professor Balthazar. Jag vet inte om du kommer ihåg honom från barnprogrammen på den gamla goda tiden. (Förresten tror jag nog att Balthazar gör gästspel fortfarande.) När Balthazar stötte på ett problem så vankade han fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Sen kom idén och han sprang till sin uppfinningsmaskin och ut kom en vätska som han hällde ut och poff!!!! så kunde man se lösningen på problemet. Lite dektektiv jobb eller hur.

Man skulle nästan kunna tro att jag skulle nöja mig med Professor Balthazar hela sommaren......men nej, jag tror jag behöver min deckardos.

Lyssnar just nu på: Kirk Franklin "The rebirth of Kirk Franklin"

lördag 9 juni 2007

Heureka...jag fann dom

Dom, refererar till mina nyinköpta gröna byxor. I går gick jag bet på detta inköp även i mina älskade internetbutiker. Så idag styrdes stegen mot 421. Inte för att jag trodde att jag skulle hitta några där. Anledningen till att jag åkte dit är att alla talar så gott om musikutbudet på MediaMarkt. Min "Hero" skiva håller på att bli helt utsliten så jag tänkte att jag skulle kolla om de va så fantastiska. Det va dom inte.

Nu kanske du tycker att det va korkat att tro att dom skulle ha Kirk Franklin där, men man vet ju aldrig. Jo förresten, nu vet man. Iallafall så när jag ändå va där så slank jag in på Lindex. Visst e det inte exakt den färgen på byxorna som jag hade tänkt mig, men en lika bra. Hade även en rabattkupong på ögonkräm från Yvonne Ryding, så det blev det också. Så om du nästa gång du möter mig tycker att mina ögon ser ännu mer fantastiska än vanligt så vet du vad det beror på.

Även om jag nu gick lottlös ifrån MediaMarkt med avseende på Kirk så hittade jag andra roliga saker. Raise your voice med Hillary Duff och en film om Salomo. Kan verkligen tipsa om Bibelfilmerna på MediaMarkt. Dom kostar bara 129 kronor, mot vanliga 229 kronor.

Annars är det här givetvis en väldigt varm dag, då man inte orkar göra så många knop. Men ett par gratulationskort har jag allt lyckats knåpa ihop. Riktigt nöjd om jag får säga det själv. Skall se om jag inte lyckas lägga ut lite bilder på dessa snart.

Senare får det väl bli lite film tittning, det är ju faktiskt en av mina stora passioner, att titta på film ... hemma. Bio är jag inte så noga med. Jag måste säga.....jag älskar mitt hem. Det är verkligen något av det bästa jag vet.


Tittar just nu på: Bibeln - Salomo

fredag 8 juni 2007

Älskade shopping

Det här med shopping ..... vad e det med det egentligen. Det blir liksom aldrig som man tänkt sig. Har man inga pengar och går i affärer, nog hittar man då en massa saker, till kanonpris, som passar till på köpet. Men de gånger man har pengar........

Det är som om alla varor som skulle kunna ha passat mig springer och gömmer sig. E jag en så hemsk ägarinna? Dom skulle bara veta hur bra dom skulle få det hos mig.

Som du förstår har jag varit på stan idag. Tänkte inhandla diverse klädesplagg. Unna mig det där lilla extra. Men jag hittade liksom ingenting nästan. Jo visst blev det några strumpor från H&M plus ett par shorts. Sedan lyckades jag faktiskt hitta ett par skor på Din sko. Men jag ville egentligen ha ett par gröna byxor. Du vet....den där härliga gröna färgen som bland annat Gina Tricot har anammat. Visst hade dom ett par jeans i rätt färg på just Gina Tricot. Men jag är inte säker på att dom nån gång kommer att kunna sälja dom, jag är nämligen tämligen säker på att ingen är så smal.

Tror klädfabrikanterna att vi, mänskligheten, går ner i vikt bara för att dom gör kläderna för små? Det kan jag i så fall upplysa dom om att vi inte gör. Inte ens om jag vore skinn och ben skulle jag kunna komma i ovannämnda jeans.

Så fast man går ut på stan med goda intetioner så kommer man alltid hem lika besviken (nåja , inte alltid kanske men......). Tack och lov för postorder säger jag. Det är faktiskt så att dom oftare har kläder till mig, än om jag springer omkring på stan. Visst hade det kanske varit lite lättare om man gick ner i vikt. Men det är ju faktiskt inte så lätt, i synnerhet inte med tanke på den medicin jag tar. Sen är det ju så att jag är felformad i kroppen.

"Vaddå felformad", kanske du undrar, "har inte Gud skapat alla perfekta och underbara i Hans ögon". Visst har han det, men det är inte han som skapat kläderna. Det bara e så att man inte kan ha bredare midja än höfter.......tror klädtillverkarna alltså.

Jag är dock ett levande bevis på att man visst kan se ut på det viset. Tror till och med att det är ett släktdrag. Ja, ja...nog lipat om det. Det var trots allt ganska kul att gå omkring i lite affärer. Sedan är det ju ganska konstigt att jag för andra året i rad lyckas pricka in att gå på Kungsmässan i Kungsbacka när alla tar studenten. Gissa om det va bilar....öööööööverallt.
Jag tror nog att jag får ta mig en tur i den virtuella världens butiker och se om jag inte kan hítta mina gröna jeans där. Det hade ju varit bra.

Ha det så gott i solen. Efter lite surfning får det nog bli en tur ner till källarens svalka och glassboxen.

torsdag 7 juni 2007

28 grader varmt, och Kirk Franklin växer för varje dag

Då var det dags igen för att tömma hjärnan på allt det goda som finns i den. Det har förmodligen inte undgått någon att det är otroligt varm ute. Dom som känner mig vet att jag i mig själv är som en fjärrvärmestation. Jag producerar värme på löpande band. Detta ställer givetvis till lite problem när solen visar sin goda sida. Dagens kommentar blev därför när någon pratade om att bada, följande: "Jag badar redan............... i svett". Detta åtföljdes givetvis av ett skratt. Tur att alltid någon skrattar åt mig (nämligen jag).

Men jag tackar Gud för att värmeproduktionen i min kropp har minskat väsentligt mot föregående år. Men bäst blir det ialla fall när schortsen och linnet e på, bilen e nytvättad och cabben nere. Det är verkligen livet.

Så va det det här med Kirk Franklin. Vilken kille! Ju mer jag lyssnar detsto bättre blir det. Han är verkligen använd av Gud. Jag tror att jag håller på att slita ut skivan, för den har gått många mil nu. Har inte stängt av den sedan den sattes i för två veckor sedan (eller när det nu va). Först va det ju den där goa låten "Imagine me". Sedan fastnade jag för titelspåret, "Hero". Det var ju så bra så jag till och med delade med mig här i form av text.

Sista dagarna har det varit väldigt mycket och emellanmåt har det sett lite mörkt ut. Men så lyssnade jag på Kirk och orden "everything is going to be better". Låten handlar bland annat om att även om allt ser mörkt ut så kommer allt att bli bättre. Så sant. Min andra storfavorit bland artister, Israel Houghton, sjunger "The best is yet to come". Vilken lycka, vilken uppmuntran!

Så det är bara att fortsätta att leva, å när allt känns mörkt så är det bara att komma ihåg att allt kommer att bli bättre. Tycker du att det låter svårt? Visst gör det det. Men det är ju just därför som jag vill påminna dig om det.

Var välsignad min vän, och se framåt.

Lyssnar just nu på: Lakewood Church "Cover the earth"

tisdag 5 juni 2007

Gud är god och passet är snyggt

Har åkt runt som en liten guttaperka idag. Fram och tillbaka, hit och dit. Tack och lov att man kör cab, med tanke på att sommaren kom till stan idag.


Bland annat har jag vartit och hämtat ut passet. Snyggt....kan nog leva med det tills man måste skaffa nytt. Det roliga var att när jag berättade för min jobbarkompis att jag äntligen hämtat passet, fällde han följande kommentar: "Jag beställde ju mitt pass före dig, varför har inte jag fått mitt". Svaret blev: "Har du hämtat ut det då"."Skall man inte få nån lapp om det ". "Ja men det fick du ju redan när du ansökte". "Ahaaaaaaaaaa". Grabbar asså


Hur är det nu med Guds godhet? Är han god? Ja, han svarar på bön i alla fall. Igår var jag hemma hos min kompis och vi hade lite cellgrupp. Vår vana trogen gick vi igenom vad Gud har gjort i våra liv sen sist och nämner om det är något vi behöver hjälp med i bön. I går tog det nog inte mer än 30 minuter innan första bönesvaret kom. Det andra dröjde några timmar till.....men bönesvar blev det i alla fall.


Jag blir alltid så lycklig när jag får ett bönesvar och jag inser att jag lyckats låta bli att hjälpa Gud. Annars är jag nog ganska bra på att hjälpa honom lite grann. Men redan Abraham hjälpte ju Gud. Gud lovade Abraham att han skulle få en son och att han skulle bli välsignad genom honom. När åren gick och ingen son kom, så kom Abraham och Sarah på den brillianta idén: Vi hjälper Gud lite. Abraham, du kan ju göra barn med min tjänstekvinna: Yippeee vilken bra idé......inte.


Tack och lov att Gud kan städa upp efter att vi hjälpt honom. Det är precis som när ett litet barn skall hjälpa till att baka eller städa, det blir sååååå stökigt. Ibland är vi nog de där små barnen.





Läser just nu: "Sister Chicks" av Robin Jones Gunn
När skall vi lära oss att det bara finns en som med belägg kan säga: Kan själv!, och det är Gud.


Hejs svejs, grus och gnejs!

Gud är god och passet är snyggt

Har åkt runt som en liten guttaperka idag. Fram och tillbaka, hit och dit. Tack och lov att man kör cab, med tanke på att sommaren kom till stan idag.

Bland annat har jag vartit och hämtat ut passet. Snyggt....kan nog leva med det tills man måste skaffa nytt. Det roliga var att när jag berättade för min jobbarkompis att jag äntligen hämtat passet, fällde han följande kommentar: "Jag beställde ju mitt pass före dig, varför har inte jag fått mitt". Svaret blev: "Har du hämtat ut det då"."Skall man inte få nån lapp om det ". "Ja men det fick du ju redan när du ansökte". "Ahaaaaaaaaaa". Grabbar asså

Hur är det nu med Guds godhet? Är han god? Ja, han svarar på bön i alla fall. Igår var jag hemma hos min kompis och vi hade lite cellgrupp. Vår vana trogen gick vi igenom vad Gud har gjort i våra liv sen sist och nämner om det är något vi behöver hjälp med i bön. I går tog det nog inte mer än 30 minuter innan första bönesvaret kom. Det andra dröjde några timmar till.....men bönesvar blev det i alla fall.

Jag blir alltid så lycklig när jag får ett bönesvar och jag inser att jag lyckats låta bli att hjälpa Gud. Annars är jag nog ganska bra på att hjälpa honom lite grann. Men redan Abraham hjälpte ju Gud. Gud lovade Abraham att han skulle få en son och att han skulle bli välsignad genom honom. När åren gick och ingen son kom, så kom Abraham och Sarah på den brillianta idén: Vi hjälper Gud lite. Abraham, du kan ju göra barn med min tjänstekvinna: Yippeee vilken bra idé......inte.

Tack och lov att Gud kan städa upp efter att vi hjälpt honom. Det är precis som när ett litet barn skall hjälpa till att baka eller städa, det blir sååååå stökigt. Ibland är vi nog de där små barnen.

När skall vi lära oss att det bara finns en som med belägg kan säga: Kan själv!, och det är Gud.

Hejs svejs, grus och gnejs!

Läser just nu: "Sister Chicks" av Robin Jones Gunn

söndag 3 juni 2007

Sommar och sjukdom

Jag tror att sommaren har kommit. Så skönt. Att äntligen kunna gå omkring barfota....om man nu vill. Min brorsdotter tog första badet i havet idag. Hon medgav i och för sig att det inte var så varmt till att börja med, men efter några dopp så funkade det.

Själv e man ju inte den där bad älskaren. Har väl egentligen aldrig varit det, men saken förbättras ju inte precis av att kroppsformen har blivit märkt av all medicin. Ja jag skyller faktiskt övervikten på medicinen. Innan jag krashade så tränade jag hur mycket som helst. När jag sen hade nått väggen , så var det faktiskt inte riktigt så att jag slutade träna. Så det är inte så att jag suttit hemma och ätit upp mig.

Har i efterhand läst att de flesta som går på den medicin som jag började med, oftast går upp ca 20-30 kg.....aaaarrrrrrgh. Dom känns. Men nu var det ju så här att jag häromveckan läste en jätteinspirerande artikel om löpning, så nu få vi väl se om det inte händer något. Tragiskt bara att jag åkte på årets kanonförkylning ungefär samtidigt. Har ju faktiskt gått omkring och hostat och snorat i två veckor snart.

Alla undrar varför jag inte gått till läkaren. Men man kan faktiskt inte springa till läkaren för allting. Det är ju inte precis så att förkylningen har stått still och trampat. Den förändras nästan varje dag. Sedan är det klart att det blir lite värre när man varit i farten och sjungit, eller pratat. Men det säger väl sig självt, eller. Så bra som det e nu har det faktiskt inte varit på två veckor.

Nä nu är det snart dags för en ny vecka. Dags att ladda om batterierna. Hasta la vista (visst e min spanska bra.....för det e väl spanska)