Min egna fotboll

Undrar egentligen varför man brukar likna knallhuvudvärk med att känna sig som en uppblåst fotboll. Idag är det en sådan dag. Det dunkar och stånkar och spänner och har sig så det känns som om att ögonen håller på att poppa ur skallen. Men jag skulle också kunna förklara det med att huvudet känns som en uppblåst fotboll.

Hur kan då jag veta hur en sådan känner sig...? Det vet jag egentligen inte, men däremot har jag blivit träffad av en fotboll ett par gånger. Det är inte speciellt härligt, i synnerhet om man inte är beredd på det. Det kan ju göra ganska ont. Men min kompis Diddi, förmodar jag, skulle reagera lite annorlunda om hon blir träffad av en fotboll.....i alla fall om den går ut ur målet (hon är målvakt). Om den däremot skulle gå i henne först och därefter in i målet skulle det väl inte vara en speciellt postiv upplevelse.

Funderar på om det kan vara så att jag har druckit för lite vatten, eller om det är frånvaron av tillgång till mina glasögon som är orsaken. Lyckades nämligen glömma dom i Mjölby sist jag var där, men på fredag kommer dom igen. I vanliga fall brukar jag inte använda dom speciellt mycket, men nu har jag givetvis önskat att jag haft dom vid ett flertal tillfälle. Konstigt att man inte uppskattar saker förrän de inte finns. Kanske något man kan dra lärdom av.

Om det nu inte är vattenbrist eller frånvaro av glasögon, så kan det kanske vara ett stort sömnbehov........ Men det är ju i och för sig ganska lätt ordnat, i synnerhet den här tiden på kvällen.

Får väl helt enkelt hoppas på att luften gått ur min fotbolls skalle tills i morgon så att jag kan fortsätta leva. För det känns som om att livet står still när huvet värker.