I en skrivbordslåda......

Idag städade jag mitt skrivbord. I en av lådorna hittade jag följande text:

Älskad för den du är

Du och Gud möts i centrum av Ditt liv. I Ditt hjärta - därifrån utgår LIVET.

Ni delar måltidsgemenskap med varandra. Du har släppt in honom för att Du vill något med Ditt liv. Ni pratar med varandra.

Du märker att HAN känner Dig. Du behöver inte berätta så mycket - NÄR DU LYSSNAR SÅ KÄNNER DU ATT HAN VET.

Han är ömsint och varlig och Du märker och upplever att Han vill Dig väl - Han älskar Dig!

Din vän vid bordet har skapat Dig och han har en bild framför sig - en originalbild. Han tittar på bilden och berättar:

"Vet Du att jag såg Dig när Du ännu knappast var formad. Det var jag som ville att Du skulle bli människa. Jag gjorde Dig övermåttan underbar när jag skapade Dig till min avbild. Du är så fin ... och jag har omsorg om Dig. Jag gläder mig över att just Du finns på den här jorden......

"Du lyssnar när Gud räknar upp allt underbart om Dig. Men så kommer Dina egna tankar:

"Nej, Han har nog blandat ihop mig med någon annan - inte är det där jag!"

Så fortsätter Gud:

"Det är många som stulit sanningen ifrån Dig. Men lär känna mina tankar. Då får du kunskap om Dig själv. Det som trasat sönder din bild av Dig kommer jag att hela så att min bild av Dig och Din bild av Dig själv stämmer."

Du smälter ner av Hans kärlek och barmhärtighet - och så tänker Du: "Ska jag våga bejaka det Han säger - ska jag våga bejaka mig själv - kan jag tro på vad Han säger? Det är så mycket i mitt liv som måste repareras. Jag är så sårad, känner mig som en nolla, duger egentligen inte till nånting, känner mig ensam...."

Så fortsätter Gud: "Det är precis det jag vill, reparera så att Du mer och mer hittar Din orginalbild. Det är ingen annans bild, det är den som passar Dig - bilden är Du!"

"Så ska Du komma ihåg - jag lämnar inte bordet här i Ditt innersta. Jag är alltid hos Dig. Går det snett kan vi pratas vid så ska jag hjälpa Dig. Jag finns i Ditt hjärta - därför att jag älskar Dig."

Jag vet inte vem som skrivit texten. Det enda jag vet är att den låg i min brevlåda en morgon. Det känns tryggt att Gud vill hela min bild av mig, jag behöver inte göra allt jobb själv. Gud är alltid med.